Under de senaste åren har Sverige fått upp ögonen för våra innovativa, skalbara tillväxtföretag, s.k. Scaleups. Flera initiativ runt om i landet har sjösatts, och ett av dem är Swedish Scaleups, ett projekt som sker i nära samverkan mellan tio science parks och inkubatorer i östra Mellansverige. Målet är att förbereda entreprenörerna och bolagen för att skala upp sin verksamhet. Men, för att kunna göra det behöver även Sverige bidra till att skapa rätt förutsättningar för företag att kunna växa med Sverige som bas. Det sistnämnda är en kritisk fråga, och en fråga som hamnat högt på den politiska agendan under senare tid.
En röst från näringslivet som har starka åsikter i frågan är Torbjörn Kronander, koncernchef och huvudägare i företaget Sectra i Linköping. Bolaget är verksamt inom medicinsk teknik och datasäkerhet.
– Det har varit en spännande resa med Sectra, berättar Torbjörn. Bolaget grundades av en professor på Linköpings tekniska högskola, Ingemar Ingemarsson och tre av hans doktorander, 1978 för att jobba med säkerhetslösningar. Sectra står för ”secure transmission”. Själv kom jag in i bolaget i mitten av 80-talet, också jag som doktorand, och efter att jag disputerat 1989 byggde vi upp den medicinsktekniska delen av Sectra.
Det visade sig bli en framgångsrik satsning. I dag står de medicinsktekniska lösningarna, som omfattar medicinsk bildhantering av röntgen och andra medicinska bilder, för ca 85% av den totala omsättningen på ca 1,4 miljarder SEK. Men även säkerhetssegmentet är på frammarsch. Inom säkerhetsområdet är Sectra mest kända för att vara den enda godkända leverantören av säkra telefoner i Europa i högsta säkerhetsklassen (Secret) med sina Tigertelefoner, men man satsar även på andra områden inom säkerhet, som t.ex. IT-säkerhet för kritisk infrastruktur .
– När det gäller nya satsningar måste man tänka långsiktigt, säger Torbjörn. Det är viktigt att välja områden som har stor marknadspotential, och är gångbart på marknader som är stora – tänk gärna miljardomsättning. Att jobba stenhårt i många år för en marknad som kanske totalt i världen omsätter några hundra miljoner fungerar inte. Det är också enklare att växa i en växande marknad, och den ideala marknaden växer för att den är tvingad p.g.a. externa faktorer. Cyber Security är en sådan marknad. På fyra år har vi utvecklat lösningar för kritisk infrastruktur och i dag är vi störst i Sverige inom vårt segment. Sectra är i dag ett ovanligt företag. Svenska tillväxtföretag inom IT-området säljs i stort sett alltid utomlands innan de börjar växa på riktigt eller börjar betala skatt.
Han har naturligtvis räknat på det. Och det är mångmiljardbelopp som företaget bidragit med i skatteintäkter över åren. Skatter är också en fråga som Torbjörn återkommer till gång på gång.
– Det är märkligt att du i Sverige i dag kan bli rik genom att ärva pengar, men du kan inte bli rik genom att bygga ett bolag – trots att din återbetalning till samhället är enorm. Jag tycker att svenska staten bör tänka över sin långsiktiga skattepolitik för löner. Om en civilingenjör flyttar efter utbildningen så blir det inget i skatteintäkter alls. Och idag har arbetskraften fått fötter, precis som kapitalet fick det innan den stora skatteomläggningen på 80-talet. Löneskatterna måste sänkas kraftigt för att vi på sikt skall kunna konkurrera om spetsarbetskraften –30% av något är ändå mer än 75% av ingenting, och risken att vi tappar duktiga människor och potentiellt framgångsrika företag är som jag ser det större än någonsin.
Han lyfter Sveriges stolta industrihistoria och hur många framgångsrika bolag fötts ur ett public-private partnership. Det gamla Televerket och Ericsson är ett sådant exempel, Saab och försvaret, ABB och SJ andra.
– En arg, krävande statlig kund, har varit en förutsättning för många av våra svenska exportsuccéer. I vårt fall hittade vi ett case kring digital patalogi, som vi med en forskare från LiU kunde skapa ett projekt kring. Tillsammans med ett flertal regioner sökte vi pengar hos Vinnova för att kunna bygga en demonstrator för digital patalogi. Landstingen fick hjälp av Vinnova för att kunna ta risken. De var arga och krävande kunder men också konstruktiva – och de bidrog till att vi idag är världsledande på digital patologi. Denna innovation gör också vården mer tillgänglig och jämställd, då den är platsoberoende och t.ex. snabbar upp cancerdiagnoser.
Bättre cancervård driver Sectras utveckling inom digital patologi. Digitala bilder av vävnadsprover gör det möjligt för medicinska avdelningar att samverka mer, vilket är särskilt viktigt inom cancervården. I bilden syns ett bröstcancerfall med en röntgenbild till vänster och vävnadsprov till höger.
Han trycker på att det offentliga har en stor och viktig roll att spela i att öppna upp sina verksamheter för nya innovationer. Det är inte med bidrag företag skall växa, det är genom krävande kunder som bara betalar när något faktiskt fungerar som bra företag utvecklas. Det är viktigt för att små och innovativa bolag ska kunna utvecklas, men det är också viktigt om Sverige ska kunna säkerställa sin konkurrenskraft inom välfärden. Just nu börjar vi hamna på efterkälken, säger han, och många andra länder implementerar innovativa och digitala lösningar inom vården i en högre takt än oss.
Torbjörn är kritisk till, som han uttrycker det ”statsmaktens bristande förmåga att skapa breda lösningar till gagn för näringslivet”. Han lyfter fram oförmågan att se hela kretsloppet – från investering i forskning och utbildning, via innovationsstödssystemet och ut på marknaden till att bli skalande bolag.
– Det spelar ingen roll hur mycket vi satsar i forskning och utbildning, om vi inte tillvaratar det i nästa led. Bra åtgärder skulle t.ex. vara att ge bolagen villkorslån, som de får betala tillbaka om projekt lyckas. Eller ännu bättre, att dela t.ex. landstingens risker och ge ut villkorslån till ”de arga och krävande kunderna”. Bolag som väljer att göra exit och sälja till utländska ägare bör bli återbetalningsskyldiga för de insatser som staten och det offentliga gjort – med hög ränta. Det är inte rimligt att staten ska ge bort sin investering. Det finns många mekanismer man skulle kunna göra detta med. Som nu investerar svenska staten mycket stora belopp i utbildning, innovation och företagsstöd som sedan betalas tillbaka till andra länder när bolagen säljs innan de börjar växa på riktigt. Vi måste också våga se och premiera riktig spetskompetens om vi ska hävda oss i det globala kriget om talang. Svensk välfärd är ett starkt argument när de duktigaste väljer var de skall bo, men många länder börjar knappa in på oss även där – och då behöver vi hitta nya incitament för att locka de bästa. En riktigt duktig spetsingenjör kan generera tusentals arbetstillfällen för andra. Modernt företagande är lika beroende av eliten som landslaget i ishockey.
Han framför kritik emot att vi i Sverige firar när unga startups tar in externt kapital, gör en exit eller säljer bolagen till utländska ägare.
– Vad är det att fira? När unga startups tar in externt kapital är det början på en resa där VC-bolagen tar över företagen bit för bit. Ju högre du blåser upp värderingen på ditt bolag i en första runda – desto svårare blir det att få upp värderingen i kommande rundor. VC-bolagen tar hjärtat ur entreprenörerna, och till sist slocknar engagemanget i ögonen hos grundarna när de tappat kontrollen över sina bolag. Jag vill slå ett slag för att bygga långsiktiga, lönsamma och hållbara bolag där krävande, men riskvilliga, kunder – och inte VC-bolag – står för tillväxtkapitalet! I ägandet ligger en stor frihet, och enorm drivkraft och den är oerhört värdefull. Tänk om vi sålt Sectra för 10 eller 20 år sedan, då hade vi inte nått upp till 1,4 miljarder i omsättning. Och inte ens om vi fått loss ett antal miljoner och blivit serieentreprenörer hade vi kunnat leverera tillbaka till Sverige på samma sätt som vi gör nu. Många små företagsstarter kommer inte i närheten av vad ett bolag bidrar med efter 20-30 års tillväxt. Jag hoppas att fler framtida entreprenörer förstår värdet av att bygga sina bolag långsiktigt och att samhället bygger de incitament och strukturer som gör detta möjligt, och dessutom lönsamt att stanna i Sverige igen, avslutar Torbjörn Kronander.
