Färsk forskning visar att det svenska innovationssystemet är väl anpassat för tillväxt, men sämre på att skapa förutsättningar för jämställdhet. Enligt en avhandling av Matilda Eriksson, doktorand vid Stockholms universitet, riskerar mannens entreprenörskap att bli en kvinnofälla, finansierad av offentliga medel.
De offentliga aktörerna i innovationssystemet ska på uppdrag av den svenska staten skapa både ekonomisk tillväxt och främja jämställdhet. Det senare innebär att aktörerna ska integrera de sex jämställdhetspolitiska målen i sin verksamhet för att säkerställa att kvinnor och män har samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv.
Inom de sex målen ryms bland annat en jämställd fördelning av makt och inflytande, en jämställd ekonomi och en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Nu visar ny forskning att det är viktigt att öka myndigheternas och innovationssystemets förståelse för jämställdhet i arbetet med att skapa tillväxt.
– Idag vet vi att 70 procent av alla bolag startas av män. Vi vet också att det är fler kvinnor som lever med en man som startar bolag, än tvärtom. Min forskning visar att företag inte enbart byggs upp med den manlige entreprenörens insats och kapital, utan med stöd av kvinnans finansiella kapital, kompetens, tid och engagemang, säger Matilda Eriksson, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.
Komplexiteten inom forskningen
Matilda Eriksson disputerar inom kort med en avhandling om jämställdhet och entreprenörskap. I studien har de policydokument som styr landets arbete med att skapa tillväxt genom att främja entreprenörskap med offentliga medel analyserats. Parallellt har 12 kvinnor som lever tillsammans med män som driver företag, varav de flesta är gifta och har barn, intervjuats.
I policydokumenten framställs jämställdhet på nationell nivå som något som ska uppnås mellan kvinnor och män. I samtalen med de 12 kvinnorna framgår det dock att jämställdhet i relation till entreprenörskap är betydligt mer komplext än den företagande kvinnans förutsättningar i relation till den företagande mannen.
– Om man tittar på forskningen rent historiskt så framställs inte sällan entreprenören som en enskild individ. Företaget och familjen betraktas som två separata system, som agerar oberoende av varandra. Jag tror att det från statligt håll därför kan finnas en uppfattning om att man inte ska involvera entreprenörens privatliv, trots att det finns en bred forskningsbas som visar att familjen är viktig för företagets utveckling, säger Matilda Eriksson.
Kvinnorna i studien
Många av kvinnorna i studien vittnar om att de har kommit överens med sina män om att gå ner i arbetstid för att få ihop livspusslet och ge honom goda förutsättningar att arbeta med sitt företag. Kvinnorna är föräldralediga med barnen eftersom företaget kräver entreprenörens fulla uppmärksamhet.
Samtidigt skildrar kvinnorna hur familjerna har levt på hennes lön, medan mannens lön har investerats i bolaget. På så sätt har mannen kunnat undvika att ta in externt kapital, vilket oftast ger honom en större andel av företaget. Trots att företagets uppstart är svår att beskrivas som något annat än en laginsats, är det oftast endast mannen som står som ägare av företaget.
– Jag får ibland höra att det inte är särskilt ovanligt att kvinnor går ner i tid för att mannen ska göra karriär. Men skillnaden i det här fallet är att staten är väldigt mån om att fler medborgare ska bli entreprenörer, då ekonomisk tillväxt i första hand anses ske i små och nystartade företag, säger Matilda Eriksson.
Vad som i sammanhanget blir paradoxalt är att tidigare forskning visar att företag som startas av entreprenörer som är gifta är mer uthålliga än företag där entreprenören inte är gift. Vidare gynnas företagets utveckling om entreprenörens tid kan frigöras från barnomsorg och det obetalda arbetet i hemmet samt om entreprenörens har sin partnerns stöd och engagemang.
– I dag är det främst män som väljer att starta företag och det är i första hand de som får statligt stöd för att starta och utveckla sina bolag. Samtidigt ser vi att kvinnorna får ta ett större ansvar för såväl hemmet som barnen samt att deras lön blir viktig för att finansiera uppstarten. Familjens stöd är med andra ord mycket gynnsamt om målet är att skapa tillväxt. Är målet däremot att skapa jämställdhet, framstår det inte längre som lika fördelaktigt,
säger Matilda Eriksson.
Forskningen som underlag för ett jämställt entreprenörskap
Forskning som studerar jämställdhet i relation till entreprenörens partner, och det offentliga system som ska främja entreprenörskap, är idag mycket begränsad, Matildas studie är en av få som har gjorts inom området. Enligt hennes studie kan man se hur inkubatorer och andra aktörer inom innovationssystemet många gånger hamnar i kläm mellan vad som ska prioriteras gällande hållbarhet och jämställdhet och den ekonomiska tillväxten – en utmaning som Matilda hoppas kunna vara med och förändra genom sin forskning.
– Min ambition är att uppmärksamma aktuella myndigheter och aktörer i innovationssystemet på att det finns stora fördelar med att vara mer inkluderande i arbetet med att främja entreprenörskap och jämställdhet. Där vi även riktar vår uppmärksamhet mot andra kvinnor i en entreprenörskapande kontext, än just den företagande kvinnan. På så sätt kan vi öka entreprenörskapets och företagens förutsättningar samtidigt om vi tar ett bredare grepp om jämställdhetsfrågan, säger Matilda Eriksson.
På bilden: Mathilda Eriksson. Foto: Oskar Omne.
